Kyrkoåret / skapelsen / Tankar

Tyngd

En stor och mäktig sten mitt ute på tallheden. Bilden gör inte riktigt rättvisa åt hur stor den verkligen är och känslan av att se och uppleva den. Utan några andra stora stenar i närheten ligger den där som att den ramlat rakt ner från himlen. Tänk att få se hur det gick till när den hamnade där!

För mig är den här stenen en predikan varje gång jag går förbi den. Första gången jag såg den tänkte jag på ett brustet hjärta och jag tänkte på den Gud som helar spruckna hjärtan och krossade drömmar.

Jag tänker också på förhänget i templet som rämnade vid Jesus död och jag tänker på den bortrullade stenen vid graven. Det går att se rakt igenom sprickan vilket får mig att tänka på uppståndelsens möjlighet. Genom död till liv.

Men idag tänker jag på det hebreiska ordet kavod som ofta översätts med ära. I grunden betyder ordet tyngd i både bokstavlig och metaforisk betydelse.

Tyngd känns som en bra beskrivning av stenen. Den låter sig inte rubbas av något. Den ligger där den ligger.

När Bibeln talar om Guds ära handlar det om alla Guds goda egenskaper: skönhet, skaparkraft, kreativitet, mäktighet, kärlek. Någon som har alla dessa egenskaper har tyngd.

I Psaltaren 8:6-7 beskrivs hur Gud delar med sig av sin ära till människan:

Med ära och härlighet krönte du honom. Du lät honom härska över dina verk, allt lade du under hans fötter.

Gud vill dela med sig av sin skaparkraft, sin omsorg om skapelsen, sin kreativitet. Ett ärorikt uppdrag med tyngd.

Tyvärr tycks dock mänskligheten mest intresserad av att putsa på sin egen ära och sitt eget rykte som kavod också kan betyda. Det är egentligen förskräckande hur viktig ytan är för de flesta av oss. Vi putsar ständigt på sprickorna.

Helgens tema är ”Rik inför Gud” och jag gillar inte riktigt den rubriken. Det låter som att vi ska komma och visa upp vår egen rikedom och duktighet inför Gud. Ägodelar och rikedom är ytterligare betydelser av kavod och är det inte det vi sysslar med mest hela tiden, att visa upp vår egen tyngd och betydelse inför varandra och kanske inför Gud också?

Där din skatt är kommer ditt hjärta att vara. (Matteus 6:21)

Var har vi vårt hjärta?

Vem har vårt hjärta?

Paulus säger att vi har skatten, kunskapen om Guds ära (eller härlighet) som finns i Jesus, i bräckliga lerkärl för att kraften ska komma från Gud och inte från oss. (2 Korintierbrevet 4:6-7)

Skatten finns i det bräckliga, i det spruckna.

Gud delar med sig av sin ära till den trasiga mänskligheten och kanske är det bara genom sprickorna som äran når fram till oss?

Kanske är det genom sprickorna den rinner ut till världen och skapelsen?

För mig talar den stora tunga spruckna stenen i skogen om Guds kavod. Guds ära som förkroppsligades i Jesus, som fick klipporna att rämna. (Matteus 27:51) Vi kommer till Gud med vår brist och brustenhet och får del av denna ära. I all vår bräcklighet får vi dela Guds kavod, Guds ära med hela skapelsen.

En tyngd som gör hjärtat lätt.

Lämna en kommentar om du vill!