Undrar hur det kändes att fiska en hel natt utan att få någon fångst. När det inte handlade om fiske för nöjes skull utan när det handlade om överlevnad.
Och att sedan höra någon på stranden fråga om de fått någon fisk. Själva frågan avslöjade att den som frågade redan visste svaret. Kan inte ha känts så bra för fiskarna där i båten. Fast varför kallade han dem ” mina barn”? Var det inte något bekant med den rösten?
Mina barn, har ni ingen fisk?
Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så får ni.
Av någon anledning gjorde de som han sa. Kanske var det något med tonfallet i rösten.
Det är Herren! utbrast den lärjunge som Jesus älskade ( vem nu det än var) varvid Simon Petrus slängde sig i vattnet och simmade mot stranden. Ivrig som alltid.
På stranden väntade Jesus vid en koleld med fisk och bröd. En så vacker ömsint bild!
Jesus väntade vid en eld på stranden med fisk och bröd. Ny kraft till trötta fiskare. Gemenskap runt elden.
Jag älskar att sitta på en strand och titta ut över sjön eller havet. Det är så fridfullt när vattnet är lugnt. Det är så mäktigt när det stormar. Att Jesus suttit med lärjungarna vid sjön en tidig morgon säger mig så mycket om vem han är. Hur han är.
Kom och ät!
De vågade inte fråga honom vem han var fast de egentligen förstod. Det är som att vissa ögonblick är så ömtåliga, så sköra att nästan alla ord känns för klumpiga, för burdusa.
Men de åt tillsammans.
Och det var verkligen han. Evangelisten skriver att det var tredje gången som Jesus visade för sina lärjungar efter uppståndelsen. Eftersom siffran tre ofta används för att visa på viktiga saker var detta en viktig händelse. Ett viktigt sätt som Jesus uppenbarade sig på.
Vid en eld på stranden. Fisk och bröd.
Kanske är det viktigt att lärjungarna fick mycket fisk när de gjorde precis som Jesus sa. Kanske är det viktigt att det var just 153 fiskar och att nätet inte gick sönder.
Kanske är budskapet i texten att vi ska bli människofiskare.
Men idag tar jag med mig bilden av Jesus som sitter med mig på en strand. En av de bästa platser jag vet. Där sitter vi och jag behöver inte säga något.
Jag vet att han hör vad jag menar fastän jag inte säger någonting alls.