Från helgens gammaltestamentliga text:
De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig. Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota honom. Herren Sebaot har talat. (Mika 4: 3-4)
Att sitta under sitt eget träd i frid och fred. Vilken vacker bild!
Jag har inte någon vinstock eller något fikonträd men jag kan under försommaren sitta under en ljuvligt doftande syren. Eller under en inte fullt lika väldoftande parkolvon där insekterna som älskar dess blommor surrar sin sommarmusik. Jag blir varm inombords mitt i vintern av dessa sommarminnen.
Av allt som antika vapen skulle gå att göra om till väljer profeten Mika trädgårdsredskap, plogbillar och vingårdsknivar. Så jordnära ting. Så viktiga ting.
Men så långt borta från verkligheten för många, många människor.
Bilderna från kriget i Ukraina och kriget i Gaza är så förfärliga. Det är inte bara krig mot och mellan människor. Det är krig mot själva skapelsen. Mot godheten och kärleken. Mot skönheten.
Temat för andra advent är ”Guds rike är nära”. Som världen ser ut så vore en bättre rubrik ”Guds rike är långt borta”. Jag orkar knappt med allt som går åt fel håll. Borde inte mänskligheten bli bättre och klokare? Mer kärleksfull och ärligare?
Samtidigt tänker jag att Guds rike faktiskt är väldigt nära. Det är så nära att vi varje stund kan välja att vara en del av det riket genom hur vi behandlar vår nästa. Genom hur vi använder det som blivit oss anförtrott. För varje människa finns möjligheten i varje stund att välja det goda och sanna likaväl som att välja det onda och falska. Så nära är faktiskt Guds rike.
Ändå så svårt. För det handlar också om mig. Inte bara om de som krigar långt borta. Inte bara om politiker som fattar beslut jag tycker är uppåt väggarna. Jag har också ett val att göra. Val som kan kosta på.
Ändå så enkelt. För det handlar också om mig. Jag kan också göra något. Jag kan i varje handling, i varje val välja att vara en del i Guds rike.
Kanske är varje gång vi väljer Guds rike som ett frö. Så pyttelitet men med enorm växtkraft.
Mikas ord om vapnen som ska bli till trädgårdsredskap är en bild så full av liv och hopp.
Än så länge består Guds rike av frön och små plantor men det kommer den dag då det ska bli till en fullvuxen trädgård. Tänk vilka fantastiska träd det kommer att finnas där att sitta under! Hur gott ska de inte dofta?
.