Det finns långa liknelser, det finns korta. Det finns de som är svåra att förstå, det finns enkla.
Luk 13:20-21 Vad ska jag jämföra Guds rike med? Det är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir allting syrat.
Inte så svårt att förstå. Guds rike börjar i det ringa. Ur det lilla växer det stora.
Men vem är hon som bakar? Spelar hon någon roll för hur vi läser och förstår liknelsen?
Förmodligen har vi inte tänkt så mycket alls på henne. I det nästan omedvetna hos mig hittar jag en svensk hembygdsromantisk bild av en kvinna i en bagarstuga på den svenska landsbygden. Förkläde på magen och huckle på huvudet. Väldigt långt bort från textens antika värld.
Men tänk om hon inte var en husmor med många års erfarenhet av brödbak. Tänk om hon inte var så som vi omedvetet föreställer oss henne. Vad händer då?
Att använda fantasi och inlevelseförmåga när vi läser Bibeln. Rätt vad det är syns nya, oväntade saker.
Kanske var hon en ung slav som tvingats att lämna sin familj för att tjäna hos den romerska överklassen. Att det i bibelöversättningar talas om tjänare är en förskönande omskrivning när egentligen handlar om slavar.
Inte för att hon vill, inte för att förse sin egen familj med mat, inte av kärlek till själva hantverket. Långt borta från den romantiska bilden av en husmor i en bagarstuga.
Men surdegen är fortfarande en bild av Guds rike.
Vem tänker du att hon är?
Kan vi tänka in oss själva i den bilden?
Kanske bakar hon med klumpiga ovana händer. Kanske fastnar degen. Mjöl i håret. Sorg i hjärtat. Tårar i ögonen. Tårar i degen. Livet är så långt bort från hur det borde vara.
I grundtexten står det att hon gömmer surdegen i mjölet.
Tänk om det verkligen är så att Guds rike är som en surdeg som göms i mjöl och blir till något stort. Tänk om den som bakar får gömma allt den bär med sig i den surdegen?
En deg som växer.
Till slut blir allting syrat. Väldoftande. Gott.
Guds rike som en surdeg. Inte statiskt. Något som växer. Något som förändrar det som finns runt omkring.
Tre mått mjöl låter inte mycket. Men det handlar om 40 liter!
En sådan deg hanterar man inte ensam.
Är det kanske i själva verket Gud som bakar?
Knådar han degen tillsammans med oss?
Vad gömmer vi i den degen?
Vad blir det för slags bröd?
Vad ska jag jämföra Guds rike med? Det är som en surdeg som en kvinna gömmer i tre mått mjöl; till slut blir allting syrat.
Väldoftande.
Gott.