Jul / Tankar / Tro

Önskan

 


Körde österut på luciadagens morgon. Såg plötsligt ett stjärnfall mitt framför mig på den vackra morgonhimlen. Så fint! Kom på att man brukar önska något när man ser en stjärna falla. Om man bara får önska en enda sak vad önskar man då? Det finns så mycket. Det finns sådant jag önskar nästan mer än något annat men om jag bara får önska en sak? 

En enda önskan. Värt att fundera på. Så mycket av det som jag önskar har mest med mig själv att göra och dessa önskningar kändes på något sätt ganska oviktiga satta i ett större sammanhang. 

En enda önskan. Vad är viktigast av allt för mig? Vad är viktigast av allt för dig? Vad vill vi med våra liv?

Upptäckte en amerikansk dikt/sångtext idag som kändes oerhört aktuell. Ändå är den skriven redan 1863 av poeten H W Longfellow som skrev den under det amerikanska inbördeskriget där Longfellows son blev svårt skadad. Kyrkklockornas klang  på juldagen blev en sådan kontrast till allt det lidande Longfellow upplevde omkring sig.

I heard the bells on Christmas day
Their old familiar carols play
And mild and sweet their songs repeat
Of peace on earth good will to men

And in despair I bowed my head
There is no peace on earth I said
For hate is strong and mocks the song
Of peace on earth, good will to men

Then rang the bells more loud and deep
God is not dead, nor does he sleep 
The wrong shall fail, the right prevail 
With peace on earth, good will to men

Julens klockor ringer om frid på jord samtidigt som världen är full av så  mycket strid. Så mycket lidande. Långt borta och på nära håll. Inte svårt att känna igen sig i diktens ord. Allt hat känns som ett hån mot julens budskap. Det finns ingen frid på jorden.

Hur kan vi sjunga om ljuset som segrar mitt i allt mörker? Är vi inte bara naiva? 

Men det stannar inte i det svåra och svarta.

Then rang the bells more loud and deep
God is not dead, nor does he sleep 
The wrong shall fail, the right prevail 
With peace on earth, good will to men.

Det är det hoppet vi sjunger om. Gud är inte död. Gud sover inte.

Matt.12:20-21 Ett brutet strå ska han inte krossa, en rykande veke ska han inte släcka, fram till det att han har fört rätten till seger. Och till hans namn ska folken sätta sitt hopp.

Ett trotsigt hopp som sätter sig upp mot mörkrets makter. Rätten ska en dag segra. Vi ser det inte än men till dess tänder vi ljus i mörkret. Till dess sjunger vi hoppets sånger. Till dess står vi upp för det goda och sanna.

 Kanske kan det få vara den där enda  önskningen. Att få sprida ljus i mörkret. Att få visa på hoppet.

En vers från ett luciatåg i torsdags:

Ty sången klingar starkast när tystnaden är svartast. Din sång kan värma natten som inga stjärnor har.

 

 

 

Lämna en kommentar om du vill!