Satt och tittade på gamla foton. Ibland ser man saker man inte sett tidigare. Några aftonmoln som speglar sig i havet blev till en arm och en hand som håller något mellan fingrarna. Ett hjärta? Kanske har jag livlig fantasi men jag tycker det ser ut så.
Tankarna vandrade vidare till sången “Håll mitt hjärta”.
“Håll mitt hjärta Håll min själ. Lägg mitt huvud i ditt knä. Säg att du menar och vill mig väl. Håll mitt hjärta. Håll min själ.”
Sången låg 142 veckor på svensktoppen. Säger väl något om hur mycket orden betytt för många. Oavsett om man tolkar det som gudomlig eller mänsklig kärlek som det handlar om.
Ps 17:8-9 Bevara mig som din ögonsten, beskydda mig i dina vingars skugga från de gudlösa som vill förgöra mig, från mina dödsfiender som omringar mig.”
Riktiga dödsfiender har vi förhoppningsvis inte men kanske kan det kännas så ändå. Sjukdom som plötsligt drabbar, svårigheter och lidande. Så mycket kan kännas som att det ska förgöra oss. Och julen som närmar sig. Glädjens och gemenskapens stora högtid. Inte alla upplever det så. Julmusiken och kommersen ger ingen glädje för den som inte har någon att fira med. Kanske inte ens en plats att vara på.
Läste nyligen en text där hoppet liknades vid ett frö.
“Jesus tar det som är framtiden, det som är långt borta och drar det in i nuet. Han planterar det i oss som ett frö som väntar på skörd. Vi ser det inte blomstra än men det finns där, sträcker ut sina rötter i vår själs mylla. Hoppet är närvarande där vi behöver det mest, även när vägen verkar ta slut.”
Julen bortom all yta, handlar den inte om just detta? Ett hopp som planteras in i världen. Ett barn, Gud själv, föds i ringhet i ett ockuperat land, långt från makt och ära. Bland de svaga och små som ingen räknar med. Gud kommer till oss i vår svaghet, i våra svårigheter med sitt frö av hopp. Ett hopp om att en dag ska det bli annorlunda. Ett erbjudande om att få lägga vårt hjärta, vårt liv i hans hand.
2:a advent har temat “Guds rike är nära.” Orden är fulla av hopp. Mitt i lidande och svårigheter:
Luk.11:28 “Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig.”
Jes.35:1-2 Öknen och ödemarken ska glädja sig, hedmarken fröjda sig och blomstra som en lilja. Den ska blomstra skönt och fröjda sig, ja, fröjda sig och jubla.
En åker innan det börjat växa ser ganska livlös ut. Men om fröna finns där i jorden kan man lita på att det börjar växa förr eller senare.
Hos. 6:3 Låt oss lära känna Herren, låt oss sträva efter att lära känna honom. Han ska träda fram lika visst som gryningen och komma till oss som ett regn, som ett vårregn som vattnar jorden.
Jag tror att det räcker med en enkel bön för att Gud ska låta sitt vårregn falla.
Håll mitt hjärta Håll min själ. Lägg mitt huvud i ditt knä. Säg att du menar och vill mig väl. Håll mitt hjärta. Håll min själ.
