P som i Petrus.
Var det så här han kände sig? Gammal, rostig, färg som flagnar. Struken från listan, får inte vara med längre.
Inte bara en gång, utan att tre gånger förneka: Nej, jag känner inte den mannen! Den han bedyrat sin vänskap och kärlek. Den han sagt sig vilja ge sitt liv för.
Att svika gör ont. Också för den som sviker.
Vad har jag ställt till med ? Var jag inte bättre än så här?
Vad rörde sig i Petrus efter korsfästelsen?
Ingen möjlighet längre att säga förlåt. Ingen möjlighet att börja om. Petrus som velat så mycket. Varit så ivrig. Haft så många planer. Det totala misslyckandet.
Struken från listan.
Men…
Petrus får höra av Maria från Magdala att graven är tom. Han och Johannes springer i kapp till graven. Jo, den är verkligen tom! Lukas beskriver hur Petrus gick hem full av förundran.
En aning av ett hopp.
Kanske är loppet inte kört ändå?
Lite senare vid Tiberias sjö när Petrus fått möta den uppståndne Jesus som tre gånger frågat honom: Älskar du mig?
Är det här det nya livet börjar på riktigt? När Petrus från djupet av sitt hjärta nu kan säga: Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär.
Kanske kommer man aldrig dit så länge livet handlar om att vara duktig och allt det där som ”måste” göras. Kanske kommer man dit dagen då allting rasar. Då självbilden kraschar.
Undrar om Jesus hörde Petrus förnekelse? Vad kände han då, även om han visste att det skulle hända? Att den som varit hans vän inte ville kännas vid honom längre, inte ens erkänna att de känt varandra.
Att bli sviken gör ont. Går rakt in i hjärtat.
Och ändå. Så mycket barmhärtighet och ömhet i detta samtal på stranden mellan den svikne och den som svek. Den förlåtne och den som förlåter.
Det finns sådana möten för oss också. Möten då vi ärligt kan få säga: Herre du vet allt. Om vi så misslyckats och gjort bort oss totalt.
Att få uppleva att någon vet precis allt om mig och ändå inte vänder sig bort. Någon som står kvar, som inte går sin väg. Som inte tystnar men lyssnar.
Befriar.
Förvandlar.
För han var full av nåd och sanning. (Joh. 1:14)
Då kan orden ärligt sägas: :Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär.
Då kan man få syn på andra skyltar.
