Pratade för ett tag sedan med en person jag egentligen bara är ytligt bekant med. Jag sa något om mitt livs svårigheter och hen berättade om sitt. Det var inget långt samtal men känslan lever fortfarande kvar som en slags eftervärme. Känslan av öppenhet, sårbarhet, omtanke och gemenskap. Känslan av att kunna vara ärlig och inte behöva försöka framstå som bättre än vad jag är. Känslan av en annan människa delade med sig av sig själv till mig. Känslan av att Gud var där.
Helgens tema är enheten i Kristus och jag tror att den enheten finns i öppenheten och sårbarheten. När vi vågar vara dem vi är med våra fel och brister. När vi inser att vi alla är i behov av att möta kärlek och barmhärtighet från både Gud och människor. Bär varandras bördor så uppfyller ni Kristi lag, säger Paulus. (Galaterbrevet 6:2). Att bära andras bördor men också att våga be om hjälp med våra egna bördor.
I dagens episteltext uppmanar Paulus enligt Bibel 2000: Stå eniga i tankar och åsikter. (1 Korintierbrevet 1:10) Onekligen låter det som att Paulus vill hävda att det är viktigt för enheten att alla tror på exakt likadant sätt. Men då är det det här med översättningen av bibeltexten som inte alltid är helt lyckad. Läser man i en del engelska översättningar står det be united in the same mind and the same purpose. (NRSV) Var enade i samma tankesätt och samma syfte. Då blir det ju faktiskt något annat än en åsiktsgemenskap som avses. Att ha samma tankesätt och samma syfte. Att sträva efter att följa i Jesu fotspår. Att ha som syfte att i ord och handling vittna om Guds kärlek och barmhärtighet. Då kan man ha ganska olika åsikter om andra frågor utan att enheten hotas. Om det enligt Gud bara finns en enda rätt åsikt och bara ett enda sätt att tolka en text hade han gett oss en enklare Bibel tänker jag.
Bladet på bilden är ett blad av kaukasisk förgätmigej. Hålet i bladet är hjärtformat. I det trasiga kan kärleken dölja sig. Guds kärlek glömmer oss inte. Genom att dela våra trasigheter med varandra delar vi Guds kärlek, Guds barmhärtighet.
Tillsammans får vi söka oss närmare Gud och varandra. Inte i vår duktighet men i vår svaghet. Inte på grund av vår åsiktsgemenskap men på grund av vår gemensamma längtan.
Vår längtan efter den Gud som är kärlek och barmhärtighet.