Har varit på en mycket intressant föreläsning, Slow Fashion – en föreläsning om hållbart mode hållen av Sara Olsson som har Instagramkontot Hållbara Sara. En föreläsning som inte skapade skam och skuld utan snarare en drivkraft att förändra och förändras.
Samtidigt är det svårt att inte uppröras och kanske är det det vi borde göra mycket mer, uppröras över sakernas tillstånd.
Textil- och klädindustrin står för 10 % av alla utsläpp vilket är mer än järn- och stålindustrin. Mer än flyg och sjöfart tillsammans. Överblivna kläder dumpas i fattiga länder i sådan omfattning att det till och med syns på satellitbilder. Och som en rubrik i föreläsningen sa: Säsongens trendfärger kan förutspås i spillvattnet från fabriker Gazipur, Bangladesh.
Och alla har vi del i det mer eller mindre. Genom vår överkonsumtion. Genom vårt begär efter nytt. Svensken i genomsnitt 31 plagg i garderoben som inte använts det sista året!
Det stör mig oerhört att jag också gått på det här med att ”jag måste väl ändå få unna mig något nytt nu när det är ny säsong, jag kan ju inte ha samma kläder hela tiden”.
Så vad kan man göra?
Första och största rådet var att gå in i garderoben och kolla vad du verkligen har. Kanske går plagg att laga eller göra om. Kombinera på nya sätt. Dela och låna av andra. Köp second hand. I sista hand köp nytt, men köp kvalitet i stället för kvantitet. Slow Fashion i stället för Fast Fashion.
Själv försöker jag hålla mig borta från klädaffärerna om jag inte absolut behöver något, för jag vet att jag så lätt blir frestad om jag ser något fint.
Om man ska se på det ur ett kristet perspektiv så handlar det om att ta hand om skapelsen och att älska sin nästa. Vår konsumtion drabbar andra människor långt borta från oss. Människor som lever under svåra förhållanden för att tillgodose vad vi i den rika delen av världen tycker oss behöva. Billiga kläder här innebär att någon annan får leva fattigt där.
Allting hänger ihop.
Det vi ”unnar oss” får konsekvenser för andra.
Men tänk då så fantastiskt att vi faktiskt kan göra skillnad till det bättre genom mer genomtänkta val. Genom att fatta beslut om en mer hållbar livsstil.
Det är ju en glädje att leva på ett sätt som sliter mindre på människor och naturen!
Paulus skriver:
Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt (Romarbrevet 12:2)
Det är inte bara förnyelsebar energi vi behöver utan även förnyelsebara tankar. Tankar som inte försöker passa in i den här världens tänkesätt om vad som är ”inne”, utan som söker det som är gott i första hand. Det som behagar Gud som Paulus skriver.
Vi är alla skapade till Guds avbilder. Kanske skulle den avbilden bli lite tydligare om vi slutade att försöka se ut som någon i modebranschen bestämt? Om vi tillsammans hjälps åt att hitta nya sätt att leva hållbart?