Denna helgs evangelietext från Lukas 6:36-42 innehåller välkända ord om att inte döma för att inte själv bli dömd. Att frikänna för att själv bli frikänd. Ge för att få.
Just innan den aktuella texten talar Jesus om att älska sina fiender. Att göra gott mot alla oavsett om de förtjänar det eller inte. Hur skulle inte världen se ut om alla följde dessa ord?
Var barmhärtiga, såsom er fader är barmhärtig säger Jesus. Jag tror han anspelar på den beskrivning av Gud som återkommer gång på gång i Gamla testamentet.
Herren, Herren är en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och rik på kärlek och trofasthet. (2 Moseboken 34:6).
רַחוּם rachum, barmhärtighet på hebreiska, är nära besläktat med ordet רֶחֶם rächäm som betyder livmoder. Som en mors omsorg om det hjälplösa barnet innesluten i hennes livmoder, är Guds barmhärtighet. Något värt att reflektera över en stund. Vad betyder Guds barmhärtighet för mig? Och hur är jag barmhärtig såsom vår fader är barmhärtig?
Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.
Den gyllene regeln talar om att vara mot andra så som vi vill att andra ska vara mot oss. Jag tror att Jesus här talar om en annan slags gyllene regel.
Var mot andra så som du vill att Gud ska vara mot dig.
Ibland tänker jag att vi låter tron sitta lite för mycket i huvudet. Att tro bli mer en intellektuell övning än något praktiskt som om vi skulle kunna tänka oss fram till vem Gud är. Jag tror att vi kan lära oss något av Jeremias ord som han talar till kung Shallum:
Stackars den som bygger slott men förtrycker folk, som bygger sig fina hus men fördärvar andras liv; som lurar den som jobbar åt honom, som inte betalar dem för arbetet, som tänker att man borde ha ett ståndsmässigt hem med stora salar och målade fönster och sällsynta, dyrbara träslag på väggarna och det allra senaste i inredningsväg- som om ett flott slott vore det som gjorde kungen!
Far din redde sig väl fint, eller hur? Han skipade rätt och behandlade folk rättvist, och för honom gick det bra. Han stod upp för de utslagna, och det gick väl för Juda. Är det inte det som menas med att känna Gud? ( Jeremia 22:13-16 från The Message bibelparafras)
Han stod upp för de utslagna, och det gick väl för Juda. Är det inte det som menas med att känna Gud?
Vi lär känna Gud genom att handla väl mot andra.
Men jag tror inte orden om att inte döma handlar om att vi ska gå omkring och vara snälla hela tiden. Jag tror vi kanske mer än vad vi gör måste våga höja vår röst mot orättvisor och orättfärdighet. Att vara som Jeremia beskriver den förre kungen Josia, att han handlade rättvist och stod upp för den bedrövade och för den fattige. (B2000).
Att inte döma efter skenet, det yttre. Att möta med välvilja. Agera i barmhärtighet.
Kanske anar vi när vi möter andra med barmhärtighet och utan dömande sinnelag, att det är då som som vi ser något av Gud själv.
Kanske är det rent utav då som vi verkligen lär känna och möter Gud?
När vi inte dömer lär vi oss om Guds nåd.
När vi frikänner lär vi oss om Guds förlåtelse.
När vi ger så lär vi oss hur mycket Gud vill ge oss.
När vi är barmhärtiga lär vi känna Guds kärlek.
Var barmhärtiga, såsom er fader är barmhärtig.
Är inte det att känna Gud?