Abraham var ingen fläckfri person. Långt därifrån. Men han var en man med ett uppdrag. Välsignelse till alla folk. Trots alla fläckar.
Om honom säger Gud:
Ja, jag har utvalt honom för att hans barn och efterkommande skall lyda hans befallning att hålla sig till Herrens vägar och göra vad som är rätt och rättfärdigt. Då skall det gå i uppfyllelse som Herren har lovar Abraham. (1 Moseboken 18:19)
Välsignelsen har ett villkor. Att hans efterkommande ska göra det som är rätt och rättfärdigt.
Två av Gamla testamentets viktigaste ord. Två ord som hör ihop.
Mishpat, det juridiskt rätta, det som har med lagar och ordning att göra.
Tsedaqah, rättfärdighet, det barmhärtiga bemötandet av andra, att stå upp för de svaga, att göra det goda.
Så säger Herren: Handla rättvist och rättfärdigt och rädda den utplundrade ur förtryckarens våld. Kränk inte invandraren, den faderlöse och änkan, bruka inte våld mot dem. Låt inte oskyldigt blod flyta på denna plats! (Jeremia 22:1)
Herren handlar rättfärdigt och ger de förtryckta deras rätt. (Psaltaren 103:3)
Vackra ord på många sätt. צְדָקָ֖ה וּמִשְׁפָּ֑ט
Om vi vill ha ett gott samhälle att leva i. Om vi vill uppleva Guds välsignelse. Då hjälper det inte att bara ropa efter det rätta och kräva åtgärder. Inte för att det är oviktigt men för att det rätta utan det rättfärdiga blir hårt och kallt. Obarmhärtigt.
När längtan efter straff blir starkare än längtan efter barmhärtighet är vi illa ute. Utanför Guds välsignelse.
Rätt och rättfärdighet. Att göra det rätta av rätt anledning.
Att göra det rätta i rättfärdighet. Av barmhärtighet.
Då blir vi Abrahams barn.
Lyckliga de som ger akt på det rätta och alltid handlar rättfärdigt. (Psaltaren 106:3)