I den grekisk-romerska världen var det män som stod för det perfekta, ansågs vara närmare det gudomliga. I andra änden av skalan fanns kvinnorna, de icke perfekta, vars existens behövde förklaras. ”Kvinnan är inget annat än en icke perfekt man” sa Philo från Alexandria på 100-talet. Jämställdhet var en omöjlig tanke med detta synsätt.
Mot denna bakgrund är det spännande att läsa om mötet mellan Jesus och den syrisk-fenikiska kvinnan i Markus 7:24-30.
Han ville vara i fred i huset där han befann sig men hon kom och kastade sig ner för hans fötter. Framfusig kvinna kan man kanske tänka. Dessutom var hon hedning, inte judinna.
Men vad gör man inte när ens dotter lider svårt?
Två kapitel tidigare berättar Markus om en synagogföreståndare som kastar sig ner för Jesu fötter när hans dotter dött. Inte ett särskilt manligt beteende. Känslor skulle en man kontrollera och inte låta ta över.
Men vad gör man inte när ens barn har dött?
När nöden var som störst struntade båda två i vilket beteende som förväntades av dem, vad som var passande. De gjorde vad som behövdes. Kastade sig ner vid Jesu fötter.
Jesu svar till kvinnan kan tyckas väldigt hårt. ”Låt barnen äta sig mätta först. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna”.
Ibland försöker man mildra Jesu ord genom att hänvisa till att det handlar om en liten hund eller en hundvalp. Kanske var det så men orden var ändå hårda. Ingen vill bli jämförd med en hund.
Men kvinnan svarar tillbaka. Jesus använde en liknelse och så gör även hon. ”Nej, herre, svarade hon men hundarna under bordet äter smulorna som barnen lämnar kvar”.
Om det var skamfullt att bli kallad hund så var det även skamfullt för en man att bli motsagd av en kvinna. Nu hade det verkligen varit läge för en tillrättavisning om att en kvinna ska hålla sig på sin plats.
Så gjorde inte Jesus.
”För de ordens skull säger jag dig: gå hem, demonen har farit ut ur din dotter.”
Den enda gången någon vinner i en dispyt med Jesus. En kvinna. En hedning.
Hon gick utanför ramarna. Han ändrade sig.
Inte enligt normerna.
Hon, en kvinna är den första i Markus evangelium som förstår en liknelse. Lärjungarna som vandrade med Jesus, såg och hörde så mycket av vad han gjorde beskrivs av Markus som tämligen tröga att fatta. ”Förstår ni fortfarande ingenting?” frågade Jesus dem. (Mark. 8:21)
Kvinnan förstod.
Hon gjorde det som behövdes.
Kastade sig ner vid Jesu fötter.
Han gjorde det som behövdes.
Förstod.
Hörde hennes bön.