En vanlig människa

”Vänd dig inte bort, visa vem du är, göm inte dina nederlag. Glöm inte att du är en vanlig mänska och jag behöver dig.”

 En sång av Frank Ådahl med en så betydelsefull text.

Vi vill så gärna visa oss duktiga, effektiva, sympatiska, lyckade och lyckliga. Kanske är en del av oss allt detta. En del av oss är det inte, inte alltihop hela tiden.

Ändå vill vi så ofta visa upp den lyckade fasaden och tror att andra ska tycka om oss bara vi är tillräckligt bra. Så försöker vi visa oss som någon vi innerst inne inte är. Om två människor möts som försöker vara någon annan än de är, vad blir det för slags möte?

Ps 42:8 ”Djup ropar till djup”  inte yta ropar till yta.

Sann gemenskap människor emellan kan aldrig uppstå när vi försöker vara den vi tror att andra vill att vi ska vara.

Joh 8:32 ”Sanningen ska göra er fria”

Det är bara när vi är sanna mot oss själva och sanna mot varandra som möten verkligen sker. Sanningen om vem vi är, sanningen om det som är bra och sanningen om våra nederlag.

I mötet med Gud får vi klä av oss våra masker. Till Honom får vi komma utan rädslor och oduglighetskänslor. Han älskar oss förbehållslöst oavsett vad vi själva och andra tänker om oss. Han som är själva sanningen öppnar sin famn för oss. Där får vi vara och där får vi bli formade till dem vi är skapade att vara.

Skapade till Guds avbilder. Skapade att vara vårt sanna jag. En vanlig människa men en alldeles speciell vanlig människa.

Just du!

Och lyssna gärna på sången ”En vanlig människa”!