Tankar / Tro

Ljus i världen

Det sägs att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Kanske kan man hävda att så är fallet men det beror alldeles på hur man definierar orden och begreppen. Vad betyder orden religion, religiös, troende, kristen? Vems definition är det som gäller? Den enskilda människans? Kyrkans? Sociologernas eĺler kanske medias definition? Politikernas? Rent utav Guds? Börjar man funderar på saken inser man snart att det inte är så enkelt som man kanske trodde från början.

Man kan beskriva religion på två övergripande sätt, funktionellt eller substantiellt. Det senare handlar om trons innehåll, läran och dogmerna. Kanske det man vanligtvis tänker på när man talar om religion och tro. “Tron allena” som det heter i den lutherska traditionen. Ser man i stället religion i första hand som något funktionellt handlar det om uttryck, upplevelse, ritualer och handlingar, vilken funktion dessa har för den enskilde. Det handlar om att skapa mening i tillvaron.

Att arbeta för fred och rättvisa. Att dela med sig av sitt överflöd. Bry sig om de svaga. Att förundras över livet. Tända ett ljus. Fyllas av vördnad över naturens skönhet. Är inte allt sådant olika uttryck för en slags tro? Även om man inte kallar sig troende i traditionell mening?

Allt det som människor gör för varandra i pandemin tid. Man blir varm i hjärtat av alla olika initiativ som tas av både organisationer och enskilda. Många vill hjälpa. Många vill bidra.

Jag vill tro att allt gott som görs har med Guds rike att göra. Det annorlunda rike som Jesus sa är mitt ibland oss. Det rike som Han sa är inom oss. C S Lewis har sagt:

”…not hoping to get to heaven as a reward for your actions, but inevitably wanting to act in a certain way because a faint gleam of heaven is already inside you.” 

Att göra det goda och rätta. Inte för belöningens skull, utan för att man anat något av det som kallas Guds rike inom sig och hos andra. Något större, något viktigare Det är ganska tänkvärt att det var till fariséerna som Jesus sa att Guds rike är inom oss. De som motarbetade honom och definitivt inte tänkte likadant. Det kan man gärna fundera på en stund.

Ser man till kyrkobesök och deltagande i institutionell religion så visst är Sverige sekulariserat. Kyrkorna var inte fulla innan viruset slog till och än mindre nu.

Ser man till människors längtan efter att skapa mening och att göra gott, ja då blir bilden en annan. Vi kanske inte är så sekulariserade som vi tror?

Tron är inte bara är det ena eller det andra. Tron är så mycket mer. Den är handling men också innehåll. Gemenskap och relation. Nyskapande och tradition. Jag tror vi behöver alla delarna. Jag tror att vi behöver det för att ha en hållbar stadig grund utanför oss själva. För att orka i längden. För att verkligen göra skillnad. Vi behöver se att de olika delarna berikar varandra. De är inget hot mot varandra. Alla delarna har sitt ursprung i Gud. Förhoppningsvis ryms alla delarna inom kyrkan.

Själv känner jag att jag i denna värld verkligen behöver den som med hela sitt liv var och är själva definitionen på vad Guds rike är. Vi kan vara små glimtar på olika sätt men Han är själva ljuset. Själva ursprunget. Han är den djupaste meningen. Inspirationen. Kraften.

Kanske någon mer än jag behöver honom också?

image_printskriv ut

Kommentera