Tankar / Tro

Starkare än ord

Undrar vilka sånger som spelats på detta piano? Vilka toner, vilka melodier? Vem spelade? Vem lyssnade?

För några år sedan var det fortfarande ett helt piano även om det stod övergivet vid sidan av en skogsväg. Nu bara en sönderslagen ruin. Strängar klubbor och tangenter i en enda röra.

Det är tråkigt med sönderslagna saker. Ett sönderslaget instrument rent utav sorgligt. Det som var tänkt för musik, för att beröra, har bara brustna strängar kvar. Tystnad. Hur skulle någon kunna spela på ett sönderslaget piano?

Det är så viktigt att ha ett språk, att kunna uttrycka det man vill. Att kunna bli förstådd. Att kunna förmedla det man tänker. Uttrycka sina känslor.

Ibland går det inte. Kanske finns det inga ord som räcker till, som passar. Kanske finns det ingen som lyssnar eller förstår.

Tänker på alla dem som av olika anledningar bytt land och kultur. Tror inte jag kan förstå ens en bråkdel av hur det kan vara. Att inte förstå och att inte bli förstådd. Att känna att det är så långt kvar innan allt det där som finns inombords går att uttrycka på ett nytt språk. Kanske känner man sig bara som ett trasigt piano.

Tänker på alla barn som av olika anledningar inte har ord för allt som stormar inombords. Hur ska man kunna uttrycka det man inte har ord för? Hur ska man få de vuxna att förstå?

Kan man bli ett helt piano igen?

En vers från psalm 766 som jag tycker så mycket om:

Jag tror på en Gud som är helig och varm,
som ger kampglöd och identitet.
En helande Gud som gör trasigt till helt,
som stärker till medvetenhet.

En helig och varm Gud som ger mig min sanna identitet. Som gör trasigt till helt. Som lyssnar och förstår alldeles oavsett mina språkkunskaper.

I Guds närvaro talar ofta hjärtats språk starkare än ord.

Peter LeMarc sjunger i sången “Starkare än ord”:

Ge inte upp låt ingen slå dig
Du är större än du tror
Va inte rädd du har ett löfte
Så mycket starkare än ord
.

Dina våndor ska snart lätta
Så ge din själ en smula ro
Du har ett språk du inte känner
Så mycket starkare än ord
.

Jag vet inte vad Peter LeMarc tänkte på när han skrev sången. Men det är väl så med bra texter att de öppnar för nya tankar, för att hitta sin egen tolkning i sin egen situation. Ibland uppstår bara en stark känsla av någon slags närvaro och beröring.

När språket inte räcker till finns det ändå ett språk som talar starkare än ord.

Guds språk.

Kärlekens språk.

Kanske kan det vara en tröst när de egna orden tystnat eller inte tycks finnas.

Jag tror det finns ett språk som talar i alla tider. Som talar till alla människor. Ett språk som inte högljutt ropar ut sitt budskap eller talar i munnen. Ett språk för den som vill lyssna.

Guds språk.

Kärlekens språk.

Så mycket starkare än ord.

image_printskriv ut

Kommentera