Tankar / Tro

Att ge och att få

Köpte en julklapp jag aldrig gav. Så konstigt kan det bli. Ville verkligen ge den men det blev liksom aldrig rätt tillfälle. Tänkte att det skulle vara en överraskning men kanske blev jag rädd att det skulle verka fånigt och vem vill verka fånig eller barnslig?

Lite sorgligt med en gåva som aldrig blev given och aldrig mottagen. Även om det var jag själv som satte hinder i vägen.

Att få ge och att få är fantastiskt. Gåvor är något fint. Att ge av sig själv är fint.

Det finns andra sidor.

Att vilja ge men inte ha någon att ge till.

Att vilja ta emot men inte ha någon som ger.

Så smärtsamt kan livet också vara. För en del under julen. För en del hela tiden.

Var finns Gud?

Om vi är skapade till Guds avbilder borde det innebära att Gud också har känslor, också kan känna smärta och sorg.

Tänk om det är så att Han vill ge så mycket av sig själv till oss men vi vill inte ta emot eller förstår inte. Vill att det ska ske på det sätt vi tycker är passande. Känner Gud sorg över vår ovilja?

Längtar Gud att få ta emot från oss annat än våra önskelistor? Längtar Han efter vårt hjärta? Känner Gud sorg när vi inte vill ge det?

Om Gud känner så då förstår Han när man står där med sin gåva utan mottagare. Om Gud känner så förstår Han när man står där med tomma händer och tomt hjärta som så gärna vill ta emot.

Förstår bättre än någon annan. Han har känt likadant.

Kanske kan det få vara en tröst. Vi är i gott sällskap. Det bästa man kan få.

En sång av Einar Ekberg dyker upp i mitt huvud.

”Hans kärlek är gränslös. Hans nåd är oändlig. Hans kraft ingen människa utforskat än. Ty av sina väldiga eviga skatter Han giver och giver och giver igen”. (Lyssna här).

Han ger och ger. Villkorslöst.

Från Honom får vi alltid ta emot.

Om vi vill.

Gud vill.

Man kan hitta mycket fint i naturen. I november hittade jag några grässtrån som blivit vackert röda med vita frostkanter. Fick mig att tänka på presentsnören. Fick mig att tänka på allt som Gud ger. Så mycket fint finns på ställen där man inte väntar sig det. Gudagåvor givna till vår glädje. Till vår uppmuntran.

Från Honom som alltid vill ge av sig själv.

Från Honom som alltid vill ta emot vårt hjärtas längtan.

Om vi vill.

Gud vill.

 

 

 

Kommentera