Tankar / Tro

Knoppar

Senhöstkänslan börjar infinna sig. En frusen stillhet vilar över naturen även om solens strålar ibland får den vackra rimfrosten att smälta.

Gick en promenad på förmiddagen i denna frusna stillhet. Till en början svävade några ensamma snöflingor i luften. Alla blad klädda i vit gnistrande rimfrost.

När jag vände hemåt hade morgonens moln skingrats. Solen sken från en fantastisk blå himmel. Småfåglarna kvittrade. Det kändes som vår. Kanske finns de alltid där men i höst har alla knoppar på buskar och träd fångat min syn på ett nytt sätt. I sol och fåglars sällskap kunde man verkligen tro att det snart var dags för dem att slå ut.

Men det är inte vår. Hur många knoppar det än finns så är det inte rätt tid. 

Det kommer en vinter. Kyla och mörker. Sedan vår.

Tid att slå ut.

Finns det knoppar i våra liv?

Sådant som väntar på att slå ut?

Sådant vi bara anar. 

Aningen av en längtan. Aningen av en kallelse. Aningen av ett hopp.

Sådant som kan förändra hela livet.

Sådant som kan förändra i det lilla.

En längtan. En kallelse. Ett hopp.

Vi vill att saker ska gå fort. Saker ska hända på direkten.

Bilden med den gröna knoppen tog jag 27 juli. Nästan en månad senare slog den ut. Tittade på den ofta, märkte inte mycket skillnad dag från dag. Så långsamt. Nu, två månader senare blommar den fortfarande, regn, rusk och kyla till trots. Kanske ger en lång knoppningstid längre blom?

Knopparna som nu finns har en lång vinter framför sig. Det kommer bara att bli mörkare och kallare.

Tills det vänder.

Tror att det finns en tröst och en visdom i detta. När Gud lagt ner en tanke eller en längtan i ens liv kan det komma tider när det verkligen känns som om det går åt fel håll. Det blir bara mörkare och kallare. Kanske för att pröva styrkan i vår längtan. Kanske för att Gud vill visa sin trofasthet.

Det finns också längtan som aldrig nådde fram.

Det finns knoppar som brast itu i stället för att brista ut.

Det finns en Gud som kan skapa ny längtan, nytt hopp. Alldeles oavsett om man är ung eller gammal.

Höstens träd och buskar är fulla av knoppar. Jag tror att Gud har så många goda saker han vill låta slå ut i våra liv.

Jag tror att vi måste våga låta det ta tid. Jag tror att vi måste våga låta vintern komma. Knopparna kommer att finnas kvar. Om vi inte försöker öppna dem mitt i vintern. Om vi vågar vänta.

Knopparna kommer att slå ut.

Det kommer en vår.

Vår vår. 

Kommentera